Folk och rövare i Kamomilla stad av Thorbjörn Egner (1955)
BARNBOK: Folk och rövare i Kamomilla stad är en bok som hos oss hamnat lite vid sidan av ett annat av Thorbjörn Egners verk, nämligen Klas Klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen. En orsak till detta är visorna. Vi kan bara melodin till en endaste av dem - och den har vi lärt oss via något för genren så ovanligt som ett punkband. Det var Cederlundaren som en gång hade denna skiva.
När jag läser om livet i Kamomilla stad tänker jag på ett barns lek. Barnet har radat upp figurer. Deras hus är gjorda av tomma glassburkar. Det hade eventuellt kunnat förekomma bilar på gatorna. Det brukar det ju när barnen leker stad. Men här tycks detta fortskaffningsmedel vara strängeligen förbjudet. Istället går här en spårvagn som är alldeles gratis att åka med.
Livet i Kamomilla hade kunnat vara lugnt och fridfullt om det inte vore för de tre rövarna. Dessa så kallat sämre karaktärer är det som gör att boken blir värd att läsa. Det blir liksom lite mer spännande. Vi är med när rövarna hämtar mat åt sig själva och sitt lejon, men också när de lånar stadens spårvagn. Vi är också med när de rövar bort tant Sofia och även när de rövar tillbaka henne. Vi är också med när de blir haffade och hamnar i häkte, men också när de gör en stor bragd att hela deras syndaregister blir förlåtet, Kanske författaren vill med det att jag ska upptäcka att det i varje kriminell finns någon slags god sida. Men i så fall köper jag det inte. Men barnet som leker stad kanske innerst inne tycker om de figurer som de gjort elaka och vill därför plocka fram en bättre sida hos dem, så att leken kan få ett lyckligt slut.
BETYG: 3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar