Lördag. Tjugondag Knut kör julen ut och Herren Gud kör vintern in. Det snöar. Jag går ut och kollar hur pass många av mina grannar som tagit bort julen. Det är nästan alla. Hon den fläskiga som jobbar där man tillverkar fönster och som dessutom ser tio år äldre ut än vad hon i själva verket är, har ännu inte plockat bort sin elektriska ljusstake. Den lyser. Däremot den korta julfantasten i lägenheten bredvid är i full fart med att plocka undan både tomtar och julgran. Den unga tjejen som bor snett emot mig vill ännu ha kvar sin stjärna. Den lyser. Istället för att plocka undan julen, så väljer hon att sätta ribbor på sina fönster. Längre bort är det ännu fler som valt att ha julen kvar.
Söndag. Det föll duggregn ovanpå snön. På sina håll är det besvärligt att ta sig fram. Det säger också Fru Viktigpetter. Hon har precis varit i miljöhuset. Hon stör sig på stjärnan som lyser hos den unga tjejen, men är samtidigt glad åt att fläskberget som bor nära miljöhuset har röjt undan sin ljusstake. Det sägs att en knutgubbe kommer på besök om man har julen kvar efter Knut. Han kommer med både sjukdom och med missväxt. Tur att jag städade undan eländet innan nyår. Och jag tänker inte plocka fram julen igen.
Måndag. Så kom det stora snöovädret. Klockan var långt över ett på eftermiddagen innan plogbilen kom. Jag fick pulsa i jättedjup snö. Idag blev det pasta med röda linser, oliver och soltorkade tomater. Det är ett nytt recept som jag provar. Tur att det finns tre burkar Nocco i kylen, så att man orkar med. Jag dricker åtminstone en av dem. Jag har redan blivit väckt två gånger under min vilostund. Först av snöplogen. Sedan av militära flygplan. Förbannade krig som vi måste förbereda oss för. Det är därför som det inte finns någon ölkorv på ICA. Terapeuten jag berättade om för en tid sedan har fortfarande sin adventsstjärna tänd. Här är man inte rädd för någon knutgubbe. Och ute på parkeringen hörs ljudet av när någon sågar sönder sin julgran.
Tisdag. 18 grader kallt i morse. Jag besöker byns second hand. Tittar bland böckerna. Det är mest skräp i hyllorna nuförtiden. Tittar bland skivorna. Pelle Karlssons nuna stirrar på mig. Jag placerar honom längst bak och vänder dessutom konvoluten uppochner. Längst fram placerar jag istället Jan Malmsjö och hans Halleluja. Bara för att visa att just den skivan håller på att bli mer vanlig än den med Pelle. Jag träffar en bekant. Han har heller inte hittat något. Vi pratar om Pugh Rogefeldt och hans debutalbum. Men vem är det som spelar gitarr på skivan? Ingen av oss kan komma på namnet. Kan det vara Jojje Wadenius? Och är det inte Loffe som sitter bakom trummorna? Min bekant har städat undan julen. Det tog inte lång tid, säger han. Och det var också han som sågade sönder granen. Idag blev det pasta med lövbiff i tomatsås. Jag hittade en förpackning biff för under 40 kronor. Tur att det finns något som är billigt i dessa dyra tider.
Och terapeuten har röjt undan adventsstjärnan. Blev knutgubben för besvärlig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar