En vinterdag i samband med att Habbe skulle ut i vedboden upptäckte han att det var fotspår i snön. Det var inte från något djur. Så stora fötter har de sällan. Och skulle de ha det, så såg spåren allt för annorlunda ut. Det var heller inga spår från en människa med skor. De liknade ett barns fötter. Men det konstiga med dem var att de var barfota. Och med tanke på hur kall snö brukar vara så är det ingen som går ut frivilligt utan skor. Spåren slutade dessutom vid stenröset. Tittade man över på andra sidan så fanns det inga där. Och inte heller fanns där någon dörr dit spåren kunde ha lett vidare. Måste ha varit spöken, tänkte Habbe samtidigt som han bar in veden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar